Det verkar som om Spartacist League (SL) i USA sjunger på sista versen. Deras "utåtriktade" tidning "Workers Vanguard" (WV) som funnits sedan oktober 1971, har inte kommit ut med ett enda nummer sedan 2020. Däremot har några få (och ovanligt tunna) numer av deras "teoretiska" organ kommit ut, så man behöver kanske inte dricka begravningskaffet i förskott.
Däremot har gruppens av allt att döma mycket auktoritäre ledare, James (Jim) Robertson definitivt dött. Han dog 2019. Han blev hela 90 år gammal. Ont krut förgås inte så lätt, som det sägs i den svenska idiotiska felöversättningen av det det tyska uttrycket "Unkraut vergeht nicht".
Det kan vara elakt sagt, men Robertson har lett en mycket säregen sekt på "vänster"kanten som i alla fall sedan 1978 försvarat sexuella övergrepp mot barn.
Och inte endast implicit ("objektivt sett") utan helt explicit. Vilket jag snart återkommer till.
Men först några andra allmänna fakta om sekten.
Den grundades under första delen av 1960-talet (även om den först senare tog sitt nuvarande namn). Den var en utbrytning från det då trotskistiska partiet Socialist Workers Party, och ansåg dessutom att de själva, i motsats till det parti de bröt med, var "äkta" trotskister. En åsikt som delades av mycket få förutom de själva.
Jag stötte först på dem 1972, då en medlem av SL besökte bokhandeln Röda Rummet, för att få denna att regelbundet sälja WV. Jag blev nyfiken och började efter ett tag att läsa den.
Det som slog mig först var att den hade en mycket säregen karaktär. Uppemot hälften av deras artiklar var polemiker med andra vänstergrupper, eller sekter, som ofta till och med var mindre än de själva,
Polemiker mot dessa, och skvaller om dessa. Om man exempelvis ville få reda på skvaller om den senaste splittringen i "Revolutionary Communist Party" (RCP) kunde man i januari 1978 läsa denna artikel - som helt dominerade numret.
Detta gjorde att många, exempelvis jag själv, av nyfikenhet på sektvärlden till och från läste VW trots att vi kraftigt ogillade dess linje.
Denna var extremt sekteristisk. Jag ska bara ta ett exempel - antikrigsrörelsen i USA. Denna hade gradvis blivit större genom åren och kunde mobilisera miljoner människor i massiva demonstrationer mot kriget i Vietnam. Dess främsta paroll var "Out Now" - kravet att USA omedelbart och villkorslöst skulle lämna Vietnam och Indokina.
Detta uppskattade inte SL. Man drev linjen att antikrigsrörelsen absolut inte fick samarbeta med personer med borgerliga åsikter. Det var förräderi att göra detta. Eftersom USA inte ens hade ett reformistiskt arbetarparti av någon betydelse, och alla politiska strömningar med något större stöd var borgerliga - ledde detta förstås till att SL ansåg att de enda man borde tillåta delta i en rörelse mot USA:s krig var de själva, och andra små vänstergrupper.
När representanter för exempelvis det Demokratiska Partiet som var emot USA:s krig i Vietnam var inbjuda att tala på möten och demonstrationer mot Vietnamkriget försökte SL:are i publiken tysta dem genom burop och genom att skrika paroller riktade mot dem.
En tragisk sekt, förvisso. men från och med just 1978 började det visa upp en än mer kuslig sida.
/Vill
varna för att jag nedan kommer att länka till artiklar som är
obehagliga, och kan verka triggande. Men det är för att i svart på vitt
visa vad sekten faktiskt står /
Det första uttrycket för denna var en artikel de publicerade i WV i februari 1978. Den hade rubriken "Stop the puritan witch hunt against Roman Polanski" och försvarade den kände filmregissören, efter att denne hade anklagats för en våldtäkt mot en 13-årig flicka. WV:s Polanski-artikel, tillsammans med ett senare försvar för dennna i den engelska systertidningen Workers Hammer, har lagts ut nätet av SL Den kan läsas här.
Detta
var bara början. Gradvis, och från och med ca 1991 språngvis, började
de fylla sin tidning med förövarförvarande artiklar, som alltid tog upp
övergreppsfrågor från ett förövarperspektiv.
Ett exempel av många återfinns här.
(De som mot förmodan är intresserade av att studera fler exempel på eländet, kan ju leta på "Workers Vanguard" både på Marxist Internet Archive, och på webbsidan för den internationella organisation av SL-satelliter som bildades 1974, och som numera heter "International Communist League".)
Om man ska sammanfatta ca 45 år av SL:s förövarförsvar, kan man säga så här.
De hyllar pedofilorganisationen North American Man/Boy Love Association (NAMBLA) , och har försvarat dem i ett mycket stort antal artiklar.
De driver linjen att alla, säger alla, åldersgränser, för sexuellt umgänge ska avskaffas.
De har ofta skrivit om kända personer som anklagats för sexuella övergrepp mot barn - och då alltid för att försvara dem. Förutom Polanski, har de bland annat också försvarat Woody Allen och Michael Jackson.
Det behöver väl inte tilläggas att de också var en av de mest aktiva grupperna i försvaret av Mark Curtis...
De har dessutom tagit upp en hel del kontroversiella fall av anklagelser om "rituella" övergrepp (som McMartin, Wenatchee, Fells Acre) - och jag behöver ju inte säga på vilken sida de ställer sig i dessa kontroverser.
Det finns en sak som här särskilt måste påpekas. De försvarar ofta de som anklagas för övergrepp på två nivåer, För det första hävdar de att argumenten för att övergreppen skedde inte håller. Men för det andra lägger de till att - även om de har skett övergrepp spelar det ändå ingen roll - eftersom "intergenerationell sex" är helt OK, och ofta till glädje för barnen.
Ett undantag från deras linje att sex med vuxna är bra för barnen är rituella och rent sadistiska övergrepp. Där skulle det nog även för SL te sig oförsiktigt att hävda att barnen vill det själva. Så där nöjer de sig med att hävda att det inte har hänt.
Spartacist
League har haft två större utbrytningar genom åren, "Bolshevik
Tendency" 1982, och "Internationalist Group" från 1996. Båda dessa
liknar SL politiskt - men ingen av dem har efter splittringarna tagit
över SL:s förövarförsvar.
I de tidigaste numren av Bolshevik Tendencys tidskrift "1917" (som finns på" Marxist Internet Archive") får man för övrigt en del anmärkningsvärda skildringar av James Robertsons tyranniska styre och excentriska ledarstil.
Men nu är han alltså död. Och redan året efter hans död upphörde utgivningen av "Workers Vanguard' .
Man
kan hoppas att sekten nu snabbt självdör. Och att de medlemmar i den
som själva inte är eller har hunnit bli förövare kan träda fram och
kasta ett ljus över det inre livet i denna egenartade sekt.
