Barnpsykiatern Frank Lindblad har fått in en mycket intressant
debattartikel i DN där han visar att den så kallade "barnets berättelse"
i styckmordfallet inte var så absurd som Josefsson och andra hävdar.
DN-artikeln är låst men jag har fått läsa den i fullständigt skick.
Att
den så frekvent övergreppsförnekande slasktidningen Filter tycker att
hans inlägg inte skulle fått publiceras är förvisso både avslöjande och
pinsamt.
Gisèle Pélicot var gift med Dominique Pélicot . De lever båda i Frankrike.
En dag 2020 kallades hon till polisstationen. Hon trodde att de skulle tala med henne om ett brott hennes man hade anklagats för. Han hade avslöjats med att ha tagit fotografier under kvinnors kjolar i en mataffär.
Men polisen var inte intresserad av att tala om detta. De hade kollat mannens dator och hade hittat något mycket värre.
Mannen hade filmat hur hans fru under en lång tid hade våldtagits av manliga bekanta till honom. Något hon inte hade en aning om.
Det visade sig att han regelbundet hade bjudit hem män han kände för att våldta sin hustru. Före våldtäkterna hade han drogat henne kraftigt. Vare sig det endast berodde på drogerna eller också på egna bortträngningsmekanismer så mindes hon ingenting.
De systematiska övergreppen hade skett under nio år, ända sedan 2011.
Här kan man finna en kortfattad men överskådlig artikel om detta
Och här kan man finna en mer analytisk artikel om händelserna i den socialistiska tidskriften International Viewpoint. Den påpekar att de minst 83 män som på uppmaning av Gisèles man hade deltagit i våldtäkterna kom från alla livets områden - de hade alla tänkbara yrken. De var - i alla fall sociologiskt - ett tvärsnitt av den manliga befolkningen.
De reagerade oftast med olika typer av försvar när de greps. Ett av dessa var att det väl inte kunde vara våldtäkter eftersom hennes man ju hade tillåtit dem...
Händelserna berättar väsentliga saker om makt, våld, sexualitet och kön - i. vårt samhälle.
Det är naturligtvis inte något unikt scenario. Det är otäckt - och det är mycket bra att polisen utredde övergreppen - att de gick till rättegång - och att det har blivit uppmärksammat.
Som Gisèle själv har sagt kan detta vara till hjälp för kvinnor som utsatts för liknande övergrepp.
1993 var ett år då brutala aspekter av satanism i hög grad uppmärksammades, Följaktligen brukar det idag utifrån det förnekande perspektiv som efter ett tag kom att dominera - att ses som en period av "Satanic Panic"...
Det är en missvisande term, som förutsätter att det saknades alla rationella grunder för en sådan så kallad panik.
1993 kom också ett avsnitt av TV-serien om kommissarie Morse med titeln "The day of the devil". Det handlade just om satanism och kan ses här.
Det var ett avsnitt som inte på något sätt försökte idealisera, utan som utgick från att bakom begreppet satanism det inte så sällan kunde finnas en brutal verklighet.
Det var en allmän inställning dessa år. Några år senare skulle förmodligen inte brittisk TV sända ett sådant avsnitt - i rädsla för att det skulle kunna sprida "satanistpanik".
Just nu har vi efter många år av förnekande av att satanism faktiskt inte så sällan kan stå för något mycket ruggigt - fått avslöjanden om Order of Nine Angles och dess periferi - som blivit en motvikt mot det "snälla" perspektiv på satanism som länge har varit vanlig i västvärlden (med undantag av en del skriverier om nordisk black metal).
Så se gärna Morse-avsnittet. Och gör samtidigt en liten tidsresa till tidigt 90-tal.
PS. Det bör tilläggas att det har ett mycket gåtfullt slut.
Jag skrev en gång (1998) en lic-uppsats om Aleister Crowley och satanism. Den blev hårt angripen. Nu har jag genom en vänlig handling från en fb-vän fått den tillskickad mig som en PDF-fil. Hen hade beställt den från Stockholms Universitet och fått betala 300 kronor för den. Jag skickade naturligtvis hen 300 kronor.
Det två mordförsök jag skrev om i förra inlägget har alltså en helt uppenbar koppling till nätverket kring, den numera internationella, satanistorganisationen "Order of Nine Angles" (O9A). Det är entydigt uppenbart. Den video som lades ut som måste ha producerats av den ansvarige för mordförsöken, eller möjligen en medhjälpare på plats, innehöll siffrorna "764" som i princip är en benämning på en underavdelning av O9A
Den enda tidning i Sverige som nämnt "764" är Aftonbladet som dock inte nämner att det är namnet på ett nätverk grundat av O9A.
I Aftonbladet-krönikan nämns inte heller direkt att 764 är satanistiskt. Däremot antyds det faktiskt, i formuleringen: "Det finns andra grupper på internet som är lika depraverade. Ofta inspirerar de varandra... Det är ett hopkok av fascism, socialdarwinistiska idéer om vit överhöghet och satanism."
Att det finns ett internationellt nätverk som är kopplad till en internationell satanistorganisation, och som förekommer i samband med bland annat fall av sexuella övergrepp mot barn, och att det finns kopplingar mellan detta och ett aktuellt rättsfall i Sverige, HAR faktiskt ett nyhetsvärde. Men så ej tydligen i svenska media.
Det är ett resultat av vad som skulle kunna kallas det anti-anti-satanistiska paradigm som dominerat svensk media i alla fall sedan ca 2000. I början och mitten av 90-talet fanns faktiskt inte så lite om satanism i svenska media, ibland även kopplat till övergrepp mot barn.
Under andra hälften av 90-talet kom en intensiv backlash mot detta, i synnerhet vad gäller kopplingar till fall av övergrepp mot barn.
Mot slutet av 90-talet togs fall av satanism ändå till och från upp i media, men nu aldrig i samband med övergrepp mot barn. Det berodde framförallt på kriminella handlingar från satanistgruppen "Black Souls" (som behandlades av media ca 1996-97), dito från MLO (som media ofta tog upp 1997-98) och ett fall i Finland, som fick en del uppmärksamhet 1999.
Men från och med ca 2000, blev det alltså nästan helt tyst. De gånger som "satanism" togs upp blev efter det mest betraktelser över den så kallade "Satanic Panic" - som påstods ha hemsökt västvärlden under 90-talet.
Så kunde all seriös behandling av "satanism" som medialt ämne försvinna.
Cantwells krönika kan nog ses som ett perifert undantag, en liten, liten ljusglimt i det anti-anti-satanistiska mörkret.
Förr eller senare kommer med säkerhet detta mörker att skingras. Jag skulle gärna vilja uppleva det, men då är jag nog död.
Flera mordförsök som lett till att en ung pojke har gripits, har blivit uppmärksammat i media. I Aftonbladet har Oisin Cantwell skrivit en riktigt intressant krönika om fallet .
Han nämner där bland annat att den grupp som lade ut det senaste mordförsöket på nätet, med bilder som endast gärningsmannen kan ha tagit, använde namnet "764". Han nämner dock inte att just detta är en beteckning på en grupp skapad i anknytning till den numera internationellt spridda satanistorganisationen Order of Nine Angles, O9A.
De har funnits länge. De publicerade åtskilligt redan omkring år 1990, och uppmärksammades redan då internationellt.
O9A
bildades i Storbritannien och publicerade sig flitigt under 1990-talet,
på nätet, men även i papperspublikationer, De har även publicerat en
artikel i det svenska satanistorganet "Fenris Wolf".
Jag skrev flera sidor om dem i min lic-uppsats 1998.
På
den tiden brukade det av många hävdas att de inte fanns på riktigt,
utan endast var några få människor som publicerade kryptiska
satanistiska texter på nätet.
De hade fel.
För att vara en helt offentlig satanistgrupp är de på många sätt udda.
I
motsats till den stora majoriteten av andra offentligt verkande
satanistgrupper förespråkar de sedan tidigt 90-tal, helt öppet människooffer.
De kombinerar också sin satanism med sympatier för nazismen.
De har hävdat att nazismen borde stödjas eftersom den bidrar till vad de
kallat en "kuslig dialektik" (sinister dialectic) som de menar i
slutändan kommer att gynna satanismen.
På senare tiden har de i USA också blivit kopplade till våldtäkter och övergrepp mot barn.
Om de nu är verksamma i Sverige måste det nog ses som oroande.
Se gärna denna video.
Den handlar om "The Finders" en sorts sektliknande förövargrupp i USA som kom till polisens kännedom 1987.
Det
var en märklig grupp av vuxna och barn, där de vuxna behandlade barnen
mycket illa. Dessa gick nästan alltid smutsiga och de var ofta undernärda.
De verkade inte vara biologiska barn till de vuxna.
Några av de
vuxna greps, och barn togs hand om av sociala myndigheter. Efter ett
tag framkom fakta som visade att många av barnen hade utsatts för
sexuella övergrepp. Det fanns också inslag av "satanism" i
gruppens praktik.
Det fanns medicinska skador som bekräftade sexuella övergrepp, men även barnens egna berättelser.
Barnen berättade att de inte automatiskt fick mat varje dag, utan endast fick äta som belöning för utförda tjänster.
Det
såg ut som att det skulle kunna bli ett avslöjande om ett omfattande
och otäckt nätverk, där det som inledningsvis avslöjats endast var
toppen på ett
isberg.
Men så lades plötslig utredningen ner, och det sades
vara motiverat med "rikets säkerhet". Det låter absurt, men det kom
efter att det visat sig att en del av de gripna hade kopplingar till
CIA.
Länge var det mesta materialet om fallet hemligstämplat,
men för några år sedan blev det offentliggjort - låt vara med en hel del
överstrukna partier. När det går in på CIA -kopplingen kan flera sidor i
rad vara överstrukna.
Den ovan länkade videon tar alltså upp
fallet utifrån de avslöjanden som kommit fram genom det partiella hävandet av hemligstämpeln
PS. En sak som kan
noteras är att det i videon inledningsvis lite vagt sägs att detta
var en
period av "Satanic panic". . Jag vet inte hur många andra dokumentärer
jag
sett som tar upp väldokumenterade exempel från den tiden på satanismrelaterad brottslighet men som snabbt
förklarar att "ja, det rådde förstås satanistpanik då, ,men just DETTA
exempel är väl dokumenterat. " Men i just denna video finns så vitt jag kan se istället
en liten, liten antydan om att "paniken" i sig kanske inte byggde på fantasier.
Bara en antydan, men ändå. Själv skulle jag gärna se en dokumentär som problematiserade hela begreppet "Satanic Panic"...
QAnon är förvisso bisarra, men en del av deras påståenden avspeglar något verkligt.
I dagens SvD finns en artikel av Teresa Küchler som nämnde QAnon i formuleringar som är vanligt förekommande i svensk press. Inte nog med att de har fel, de är nästan definitionsmässigt så bindgalna att varenda kommatecken man hör från dem måste avfärdas - automatiskt.
Det är en inställning som diskuteras i denna ovanligt intressanta artikel i Flamman från 19 september 2020. .
Där kommenteras bland annat en intervju som CNN gjorde med en kvinnlig QAnon-anhängare:
"Meningsutbytet
återberättas med illa dolt förakt... Jo Rae Perkins blir ännu ett
kapitel i de amerikanska liberala mediernas krönika om det nya samhälle
som framträder efter att Donald Trump tagit makten.
Jo Rae
Perkins råkar förstås ha fel i sak, både vad gäller ansiktsmasker och,
troligen*, satanistiska pedofilnätverk. Men vad CNN anklagar henne för är
inte att ha fel utan att vara galen: att befinna sig på fel sida av
sanningen så som den beskrivits av samma etablissemang."
Jo Rae Perkins intervjuades av CNN för att hon kandiderade till senaten. Hon kom för övrigt inte in.
QAnons påståenden om "satanistiska pedofilnätverk" på hög nivå i det US-amerikanska samhället var en del av deras åsiktsprofil. Påståendet att Donald Trump hade en hemlig mission att bekämpa dessa var en annan.
Det sistnämnda finns inte ens skymten av belägg för. Det bygger i stort sett på - ingenting. Och de avslöjanden som finns om Trumps nära relationer med Jeffrey Epstein talar förstås i högsta grad emot det. Försiktigt uttryckt.
Men för att återgå till Jeffrey Epstein. Han ägde en ö som många kända från den US-amerikanska eliten regelbundet besökte. Där våldtogs flickor i lägre tonåren - regelbundet.
Listan på vilka som brukade besöka denna våldtäktsö är som en "Vem är vem"-lista över prominenta personer i USA. Och, ja, Trump fanns på denna lista - men så fanns Bill Clinton.
Där kan man hitta mycket - bland annat två världsberömda kosmologer som hjälpt till att utveckla Big Bang-teorin...
I den nämnda SvD-artikeln nämns Epstein i förbigående och likaså i förbigående sägs att han begick självmord. Men det finns nästan lika många frågetecken kring detta självmord som det en gång fanns runt "självmorden" av ledande medlemmar i Rote Armée Fraktion i Västtyskland i oktober 1977.
Epstein bevakades dygnet runt; det var maximal säkerhet runt honom. Och det var ett faktum att han mycket väl skulle kunna dra upp framstående personer i USA, som vistats på hans ö, under en kommande rättegång. På ett sätt som skulle ha varit förödande för dem.
Epstein-affären är ett problem för många US-amerikanska myter. Och det är egentligen isbergets topp.
Under många år, i alla fall sedan 80-talet, har det funnits många som berättat om sexuella och sadistiska övergrepp mot barn i USA, som dragit in högt uppsatta personer i vad de berättat. Det skulle ju kunna (och brukar ofta) avfärdas som lögner, eller "falska minnen",
Men en närmare studie visar att sådana avfärdanden ofta är problematiska. Ett exempel är det s.k. Franklinfallet
där den utredare som skulle lägga fram bevis dog under mystiska
omständigheter dagen innan han skulle presentera sin rapport. Där sedan
FBI konfiskerade och hemligstämplade hela hans material. Och där en
flicka som berättade att hon utsatts för övergrepp, som barn, tystades
genom att dömas till nära 20 års fängelse ... för "förtal".
Jag återkommer till henne. Hon frigavs i förtid pga gott uppförande i fängelset och är idag aktiv för att stötta och arbeta för de som utsattes av Jeffrey Epstein.
Det ligger förvisso hundar begravda i många (mer eller mindre nedtystade) US-amerikanska sexualbrottsfall.
Det är detta som riskerar att förklaras bort genom hänvisningar till QAnon. QAnon var galna, de talade om nätverk av förövare på hög nivå - alltså måste alla som talar om något liknande också vara galna...
Vilket skulle bevisas... Det är bara det att det inte på något sätt är bevisat.
*
Lägg märke till den försiktiga formuleringen, "troligen".... Jag kan
på något sätt glädja mig åt att avvisandet här inte är komplett...
En vanlig symbol för QAnon
...mellan Donald Trump och sexualförbrytaren Jeffrey Epstein kan man se och höra om i denna video.
Själv blev jag inte det minsta förvånad - och jag visste ju redan att Trump hade besökt Epsteins ö, och att Epstein hade besökt Trump.
Men de som på största allvar trodde på påståendena från QAnon att Trump hade som syfte att krossa pedofilnätverk på hög nivå i det US-amerikanska samhället - torde väl fått en chock...
(Hoppa gärna över det långa reklaminslaget mellan 6.14 och 7.44!)
Inte någon av dessa där han gör bort sig i valkampanjen men något långt tidigare,
Se den här.
Donald Trump i ett gemytligt samtal med sexualförbrytaren Jeffrey Epstein 1992.
Epstein fängslades senare, och dog i häktet under mystiska omständigheter. En vanlig uppfattning är att han röjdes ur vägen för att han skulle kunna ha berättat om vad de högt uppsatta och rika US-amerikanska män som regelbundet besökte hans ö gjorde när de var där.
Jag har tidigare länkat till en klassisk video om Franklinfallet.
En övergreppshärva i USA som tystades ned
Det är fortfarande aktuellt i debatten. Det finns exempelvis en lång rad senare videor om det på YouTube.
En av de mest pedagogiska är denna .
Som framhålls där innefattade Franklinfallet inte endast "vanliga" sexuella övergrepp utan även sådana som ibland brukar kallas "Satanic Ritual Abuse" (en term som jag i och för sig själv brukar undvika att använda).
Men i just denna video nämns det endast kort Kvinnan
som gjort videon vill att den endast ska handla om mörkläggningen; hon
vill inte gå in på alltför otäcka detaljer. Det är en mänskligt sett förståelig reaktion.
Det finns dock många andra videor som just gör det. Det är bara att söka på exempelvis "Franklin case" och "Franklin cover-up" på You Tunbe.
Franklinfallet hade kopplingar högt upp i den US-amerikanska samhällshierarkins topp. Det brukar ofta avfärdas (jfr desinformationen på Wikipedia!) men det är mycket väl dokumenterat.
Kolla gärna den länkade videon.
Tre exempel på övergreppshärvor som avfärdats som ett resultat av "häxjakter", fast de uppenbarligen inte var detta , kan ses här. Det verkar vara del två av en längre dokumentär i tre delar. Men endast del två verkar finnas på YouTube.
Det
första fallet som tas upp är övergreppen på förskolan McMartin som ofta
presenteras som ett klassiskt fall av en häxjakt mot oskyldiga. En bild
som, av allt att döma, är helt felaktig. *
Sedan tas andra exempel upp - övergreppen på det arméägda daghemmet Presidio, och en obehaglig grupp, kallad "Finders"
Den
här typer av dokumentärer är nu mycket ovanliga. Istället finns en rad
pseudo-dokumentärer som i svepande ordalag talat om den påstådda
moralpaniken under 90-talet.
Denna dokumentär verkar vara gjord
just under 90-talet, innan den massiva backlashen mot de som utsatts
för den typen av övergrepp nästan segrade totalt, i global skala.
En dag kommer man att gå tillbaka till dessa fall på allvar. Det tragiska för mig är att det knappast kommer att ske under min livstid.
---------------------------------------
*Inledningsvis
ser det ut som om dokumentären delar åsikten att McMartin-rättegången
var en häxjakt, men mycket snart inser man att den inte alls gör det.
Det skulle endast kunna finnas ett skäl till att jag skulle hoppas på
en valseger för Donald Trump. Och det vore om QAnon hade haft rätt i
att Trump har en hemlig mission att bekämpa förövarnätverk i den
US-amerikanska samhällspyramidens topp.
Att sådana finns är jag
nämligen helt säker på. Det finns det enorma mängder belägg för. Det
mest utåt synliga är väl trafiken till Jeffrey Epsteins våldtäktsö,
där barn regelbundet våldtogs.
Dit for medlemmar i den US-amerikanska eliten i skytteltrafik, Inklusive, anmärkningsvärt nog, Donald Trump.
Och det är bara isbergets topp.
Men
det finns inte skymten av belägg för att Trump någonsin har haft en
mission att rädda barn. Och av de filmer som finns från ön verkar Trump
varit lika lyrisk som de andra makthavarna över var som pågick på
denna ö.
Från QAnon-håll fick jag tidigt påståenden om att
domarna för sexuella övergrepp mot barn mångdubblades efter att Trump
fick makten. Men när jag kollade upp det visade det sig inte stämma
alls.
Trump vare sig stödde eller förnekade QAnons påståenden.
Det är ganska självklart. Vilket han än skulle ha gjort skulle han ha
förlorat röster.
Och hans målsättning var att vinna röster, för att få makt. Inte att försvara utsatta barn.
I denna artikel ges
ett skräckexempel på privatiserad utbildning, Den är från BBC som
sände ett program om "Life Wirral School" i Merseyside. Det är en
privatägd skola som gör anspråk på att specialisera
sig på barn som har speciella svårigheter och behov. BBC hade sänt
en reporter till skolan, som var där "undercover" och arbetade utan att
avslöja att hon var reporter.
Hon kunde dokumentera en grov, både fysisk och verbal misshandel av skolbarnen. Hon kunde också dokumentera en rent sadistisk attityd från personalens sida, bland annat fick man höra personal berätta om sina privata fantasier om att döda barn.
Tydligen har programmen lett till att alla barnen nu har flyttats över till andra skolor.
Men skolan är knappast den enda i sitt slag.
I denna video
beskrivs dess kopplingar till ultrahögerorganisationer, förföljelser
och trakasserier av avhoppare och kritiker, korruption, kvinnoförtryck, sexuella trakasserier, och övergrepp
Det bör noteras att den kvinna som gjort videon, själv verkar definiera sig som satanist. Men det framgår också att hon definitivt inte stöder False Memory Syndrome-teorier. (se 1.31.40).
Videon är lång, men värd att se.
PS. Ofta stoppar videon vid 58.02. Då kan man starta om programmet och sedan gå tillbaks till denna punkt.Dagen då man ska fira hur "Guds son" offrades och torterades ihjäl för 2000 år sedan.
Många vet dock inte bakgrunden till denna myt. I denna video
kan man ta del av den. Många år tidigare var offer av barn spridda
över Palestina. Barnoffer var vanliga i den kananeiska religionen, men
som videon ovan visar blev en variant av dessa som fokuserar på
"förstfödda" och"enfödda" barn/söner centrala i den tidigaste
israelitiska religionen
De tidiga israeliterna var faktiskt kananéer. Det hebreiska språket började som en kananeisk dialekt. Skillnaden var i alla fall inte större än den mellan svenska och norska.
I den variant som finns i Gamla Testamentet finns alltså buden om att det "förstfödde" barnet (eller sonen) ska ges åt Jahve. Eller om det endast fanns ett, det "enfödde" barnet eller sonen.
Som videon ovan visar, var detta hela tiden ett problem för Gamla Testamentets olika författare. På ett ställe kan det stå att Gud själv befallde offrandet av barn, på ett annat ställe att han aldrig gjort det.
Vad som är helt klart är att mot slutet av GT har författarna bestämt sig - barnoffer är en styggelse, som ska bekämpas till varje pris.
Men de ställen som visar att detta var en tidig israelitisk tradition - och inte endast en rent kananeisk - är många.
Men så uppkommer så kristendomen. De rent språkliga liknelser mellan hur sonoffret av Jesus beskrivs och offren av förstfödda eller enfödda barn under tidigisraelitisk tid beskrivs kan inte vara en slump.
Så när de officiellt sanktionerande offren av barn har upphört, uppstår det en avknoppning av denna olustiga tradition - i en religion som snart kommer att erövra stora delar av världen.
"Genom blodet har han frälst oss". Nej, Jesus var inte ett barn när han ska ha offrats - men han var förvisso en son - och en "enfödd" son.
Denna fantasi med rötter i ett mörkt tidevarv reciteras numera över hela världen - numera i en kannibalistisk form - "Kristi blod - för dig utgjutet" och "Kristi lekamen - för dig utgiven".
Nattvarden firas hela året - påsken endast en gång om året. Nattvarden kan man ju slippa om man ej går på nattvardsgudstjänster - men påsken stöter man på olika sätt på vart man än går.
Ja, visst, långfredagen följs av påskdagen med en uppståndelse som jag inte en sekund tror på. Med denna fantasi kommer så den mörka kärnan i den ursprungliga traditionen att döljas.
Det gör inte saken bättre.
Trots att jag helt entydigt är emot dödsstraff var min omedelbara reaktion på det så kallade ättiksfallet att de som gör sådana saker mot ett barn, bör ställas inför en exekutionspatrull.
Det var alltså min omedelbara reaktion.
Efter att ha tittat på mammans inte speciellt innehållsrika YouTube-kanal fick jag ett mycket märkligt intryck. Dels några barnsånger, dels två paranormala inslag om spökjakt i ett hus. . Spökjakt...
En
av barnsångerna handlar dessutom om en familj där både barnen och
föräldrarna är hajar, som går ut på jakt. Vad jagade hajarna? Spöken?
På
något sätt tänker jag mig att ett av .barnen "demoniserades" av
föräldrarna. Kanske inte i bokstavlig mening, men det sågs som på något
sätt ont. Kanske blev den utsatta flickan det spöke som jagades.
Jag kommer att tänka på en mycket obehaglig
skräckfilm, Case 39. där ett barn (också här en flicka) behandlas
oerhört brutalt av föräldrarna, som till slut försöker döda det genom
att stoppa in det i ugnen. Barnet räddas till sist och föräldrarna
hävdar att barnet ( i filmen är det menat rent bokstavligt) är
demoniskt och att det var rätt att försöka döda det.
Mot slutet i filmen framställs det som att föräldrarna hade rätt (!) - barnet VAR demoniskt och sensmoralen var att föräldrarna hade haft rätt i att försöka döda det. Jag skrev då ett blogginlägg där jag tyckte att filmen borde förbjudas.
En sak som inte framkommit i det aktuella fallet är förhållandet mellan föräldrarna. Uppkom idén hur det drabbade barnet skulle behandlas spontant hos båda föräldrarna? Eller var det en som drev på och kraftigt påverkade den andra?
Min
känsla är att vanföreställningarna kom från kvinnan, (som var
missbrukare eller fd missbrukare av centralstimulantia) medan den
värsta brutaliteten kom från mannen.
I
vilket fall som helst. Föräldrar som behandlar alla barn utom ett väl,
men under lång tid torterar ett av dem med en utstuderad grymhet (och
kanske i detta fall försökte mörda det med ättika - men i sista sekunden ångrar sig
och kör barnet till sjukhus) är helt ofattbart kusligt.
PS.
Flashback har en mycket lång tråd om fallet. Det var där jag hittade
den info som möjliggjorde för mig att hitta mammans YouTube-konto. Som
ännu finns kvar, men som mycket väl kan försvinna vilken dag som helst.
