En uppslagsbok om ockultrelaterad brottslighet

/Recension av Michael Newtons Raising Hell, Warner Books, 1993./

För ungefär femton är sedan blev ämnet ockultrelaterad brottslighet mycket uppmärksammat i USA. Det rituella mordet i Matamoros på gränsen till Mexiko, där narkotiksasmugglande ockultister ritualmördade en ung man, i tron att detta på ett "övernaturligt" sätt skulle hjälpa dem i deras narkotikasmuggling, och det senare avslöjandet att samma grupp tidigare dödat uppemot femton personer, med samma syfte, hade skakat om den amerikanska opinionen.

Undersökande journalister började titta på saken, och de fann att ockultrelaterad brottslighet i själva verket var ganska vanlig, även om polis och åklagare praktiskt taget alltid valde att inte alls fokusera på de delarna. Ockultism är ju inget brott, och den vanligaste inställningen var att fokus ska ligga på den brottsliga handlingen - inte på den ockulta motivbilden. Det låter ju rimligt, men risken är förstås att man missar en stor bild av motivbilden.

I vilket fall som helst ledde Matamarosmordet, liksom avslöjade satanistiska/ockulta inslag i Son of Sam- och Mansonmorden, till att många artiklar och böcker om ockultrelaterad brottslighet publicerades. En av de böcker som gavs ut var Michael Newtons Raising Hell: an A-Z of the Occult/Satanic underworld.

Den har ofta kritiserats för att innehålla sakfel, och det är sant. Författaren är en mycket produktiv journalist som författat ett otal böcker om brottsfall, och boken är inte precis någon akademisk avhandling. Men trots ett antal sakfel är den värdefull, framförallt gå grund av dess helhetsbild. Den är upplagd som en uppslagsbok där personer, organisationer och allmänna begrepp presenteras i bokstavsordning. Det går till exempel att slå på "Human Sacrifice" "Child Abuse", "Crowley, Aleister" eller "Temple of Set".

På nära 400 sidor visar författaren på att ockultrelaterad brottslighet är betydligt vanligare än vad man skulle kunna tro, och går igenom ett stort antal rättsfall. Boken har blivit hårt angripen av "satanister" och "ockultister", men de mesta angreppen är ganska så orättvisa.

Trots diverse sakfel, har ingen kunnat visa att bokens helhetsbild av en omfattande ockultrelaterad brottslighet som innefattar övergrepp mot barn, djuroffer, människooffer, våldtäkter, narkotikamissbruk, etc. etc. skulle vara falsk. Däremot minskade intresset för detta tema i USA i mitten av 90-talet.

Då blev det nämligen, som ett resultat av debatten om rituella övergrepp mot barn, politiskt korrekt att se en sådan utgångspunkt som ett uttryck för en "anti-satanistisk masshysteri" eller en "modern folksägen" och de som kunde berätta om sådana händelser kunde misstänkas för att lida av "falska minnen", hysteri, eller mytomani. FBI-agenten Kenneth Lannings linje - att ignorera "ockulta" och "satanistiska" inslag och endast se till de konkreta brottsliga handlingarna - slog igenom, inte bara i mycket polisarbete utan i massmedias behandling av fallen.

Därför är det som sagt tunnsått med böcker av den här typen numera. Men Raising Hell kan rekommenderas, inte för att varje uppgift i den är riktig utan för att läsaren inser hur vålds- och annan typ av brottslighet kan spira ur, eller leva i symbios med, en bisarr "ockult" mental subkultur, som under hundratals år funnits som en form av undervegetation i det västerländska samhället, men som sällan studerats och diskuterats seriöst.

Det finns mycket att reta sig på hos Newton, i synnerhet för den som fått en akademisk utbildning och saknar betryggande notsystem, referenser och litteraturlistor, men trots alla brister tycker jag boken är värdefull och kan rekommenderas.

Erik Rodenborg 2003-11-18